Vårstädning!

Vilken dag! På morgon kallt och snö och nu skiner solen från en klarblå himmel.
I kväll blir det helsvensson-mys här hemma med tacos och TV-mys. Jag har gått omkring och barnsäkrat här idag, Viggo tar sig snabbt fram nu och det finns minsann en pysselnerv hos denne lille man - "vad kan jag göra med den sladden som gömmer sig där borta? Vad kan man göra med krukan på golvet med de stora gröna bladen i?".

Och med barnsäkrandet har jag fått lite annat gjort också, flyttat några möbler, bytt gardiner, bytt mattor och dukar samt håller för fullt på att tvätta soffans fodral. Dammsuger gör vi i morgon... Ett glas rosé hade varit fint nu vid solväggen, men i brist på det får det bli lite vatten.

Ha en fortsatt härlig lördag!

Nu hoppas jag att ni kan kommentera :)

Det har tydligen blivit nån bugg när man ska kommentera här på bloggen och jag har nu ställt in kommentarsfältet så jag hoppas att det ska fungera - så nu vill jag att ni som läser lämnar en kommentar så jag ser om det är ok igen.

Får du inte igenom din kommentar? Maila mig på lundgren.marie@telia.com

Tack så jättemkt för hjälpen!
/Marie

Sovrum

Kan inte bestämma mig, fast egentligen har jag nog gjort det.

Vi har hela tiden sagt att det rum som får bli Viggos är det rum som idag är gästrum/allt-i-allo-rum (ja, det där rummet där saker hamnar som inte har någon given plats). Men nu funderar jag över om inte vi ska ha det rummet i stället och Viggo får vårt. Rummet är det minsta här hemma och vi behöver ju bara ha en säng och två nattygsbord. Viggo däremot kommer leka på golvet en hel del och golvet i gästrummet är för det mesta kallt, då det är i hörnet på huset och står på en pelare (alltså “utetemperatur” under det). Dessutom är det ett platsbyggt skrivbord i vårt rumt – som han kommer ha mer nytta av än vi. Jag använder det ibland när jag ska sy – men come on – hur ofta är det på en skala? Typ aldrig. Just nu tjänstgör det som skötbord dessutom.

Detta betyder ju dock att det plötsligt blir två rum som ska fixas i stället för ett…. Men egentligen är det lite färg på väggarna bara och kanske en fondtapet i ena rummet, det går ju rätt fort när man väl gör det. Viggos rum kan man fylla vartefter med det som ska dit. Han är ju trots allt bara 9 månader och vem är det som bryr sig – mamma mest…

 

Nu ska jag få iväg lillan till förskolan och dra en repa till stan för att göra lite ärenden.

Ha en bra dag!

Bread said Fred

Lite bilder på finfina surdegsbröden i vårt bageri Änglaspis.
Många undrar hur man får ihop det m viktnedgång samtidigt som man har en massa gott bröd o fika i samma hus som man bor. Ja, det är kanske inte alltid lätt, men det går rätt bra att hålla sig från sötsakerna. Det som är så bra m brödet är att det faktiskt räcker m en skiva för att bli mätt. Surdegsbrödet mättar otroligt mkt mer än "vanligt" bröd. Jag försöker även hålla mig till råg/fullkornsbröden när jag väl äter bröd, det är inte varje dag men ibland.
Jag tror inte på att ha förbud i kosten. Det handlar om att hitta en balans och något jag kan tillämpa resten av livet.
Och det får ta den tid det tar. Psyket ska hänga m vikten, annars blir det svårt att hålla den i slutändan. :)

Imorgon är det förresten biggest loser-finalen! :)
Nu - sova!!

Bara gört!

Den här tjejen är helt fantastiskt bra. Vet inte hur många gånger jag läst på hennes blogg o fått en käftsmäll o därmed fortsatt ha inspirationen att fortsätta gå ner i vikt. Jag har slutat räkna dem gångerna.
Brottas du med några eller kanske många kilon - LÄS Robines blogg "Värsta feta bloggen".
Hon borde få pris. Hon borde bli helgonförklarad. Hon borde skriva en bok och åka runt och föreläsa.

Ekofant

Jag måste berätta om min vän illustratören Lena Akilles (fd Ylisuvanto) som ni kanske mest känner igen som grundaren till Byracka där hon bl a designar snygga tapetmotiv.

Hon har nu gjort en ny satsning på barnkläder – under märket Ekofant. Jättefina kläder och filtar i ekologisk bomull. Lena har designat alla mönster till kläderna och även inlett ett samarbete med Lisbeth Williamsson som är textilkreatör.

Mina små godingar har fått stå som fotomodeller i de fina kläderna och på bilden nedan, som är tagen från hemsidan, ser ni min lille Viggo!

Kika in i webshopen vet ja! Och gilla Ekofant på facebook när ni ändå håller på.

Pyssel och framsteg

Liten Viggo blir större och det börjar bli hög tid att planera och ta tag i hans blivande rum. Vi behöver fixa i ordning det så han har någonstans att vara med sina leksaker framför allt. Sover gör han än så länge i vårt sovrum. Jag tänkte göra något av det här, ni får gissa er till vad det kan tänkas bli…!

En serietidning, röd o grön vaxduk med vita prickar på. Vad kan det bli tro…?

Viggo börjar verkligen göra framsteg nu. Till helgen blir han 9 månader!! Han tar sig fram med ganska bra fart nu och sätter sikte på allt sånt som inte är så bra att sätta sikte på – sladdar, lampor, gardiner mm.
Så det är fullt upp med att barnsäkra hemmet igen.

En liten buskille. En marodör. Pilla pilla! Slita slita! Jättekul!

Nu blir det som med ketchupflaskan

Först kom ingenting, sen kom ingenting och sen kom ALLT!!

Visst är det på tiden att jag börjar ta hand om den här bloggen igen, min trogna gamla vän. Det blir ju lite av en ond cirkel till slut när det gått för lång tid mellan varven - det har hänt så mycket och hur ska man sammanfatta det utan att det blir för mycket på en gång?

Jag vill ju berätta massor för er, men hur ska jag göra det - med olika separata inlägg om varje grej eller ett enda långt med en årskrönika? Det får nog helt enkelt bli uppdelat på några inlägg tror jag, innan vi sätter igång och beter oss som vanligt på bloggen igen :)

Men... jag kan ju i alla fall skriva några punkter om de viktigaste sakerna som kommer ploppa upp här framöver :)

•  lite om familjen, om mammaledigheten och om barnen mest så klart.
•  det medför mer pyssel och inredning av bl a ett barnrum inom en (förhoppningsvis) överskådlig framtid! Även fotografier på allt mellan himmel o jord.
• jag håller på att gå ner i vikt - så det kommer också bli lite inlägg om. Jag hade en "hemlig" blogg där jag uppdaterat mina framgångar, men varför ska jag hålla på med den - när jag har en alldeles ganska vanlig blogg som faktiskt några läser (tror jag) :)Har gått ner ca -10 kg sen slutet på november.
• Förutom det stora att familjen utökat och att jag förhoppningsvis ska krympa lite till så har vi gjort något helt fantastiskt:
  Vi har tillsammans (jag och min sambo - som i fortsättningen kommer hänvisas till som "Bagarn") startat ett stenugnsbageri, där vi främst inriktar oss på surdegsbröd men två hörnpelare är också att i den mån det går baka med ekologiska och närproducerade varor. Det är ett projekt som pågick lite i hemlighet i ett år innan det sattes i verket. Just nu är jag dock mammaledig från mitt jobb som kemist. Framtiden får utvisa om det är det jag ska fortsätta vara eller inte, men än så länge är jag det. Nu njuter jag av att vara med mina goa ungar och så njuter jag av det goda brödet min sambo kommer hem med. :) När man gör en sån här stor grej som att starta en verksamhet som blir lite av ens livsstil, så känns det viktigt att man satsar tillsammans. Sen om det är med arbetsinsats eller gemensam ekonomi eller familjens 100 %-iga stöd för Bagar'n spelar egentligen ingen roll.
•  Det står förvisso "trädgård" uppe i bannern också. Vår trädgård ser just nu inte rolig ut alls. Den är ett skrotupplag och jag vill helst inte titta ut genom fönstret. Men en vacker dag så kanske vi också har en trädgård som man kan vara i med familjen igen. Jag tycker att vi låter det stå kvar där så länge, så finns det i alla fall hopp. :)

Såååå.... nu har jag brutit isen lite, och ni vet vad som är på G. :)

Jag hoppas att mina gamla trogna läsare där ute finns kvar nu, ni får gärna lämna en liten kommentar om ni vill och orkar. Då blir jag glaaaad!!

Välkomna tillbaka & kram på er!

Soffhäng!

Det är vad Viggo blivit en riktig hejjare på det sista. Gillar att sitta i soffan med oss andra och tycker om att hålla i sina små leksaker, till och med nappflaskan kan lilleman hålla i själv vissa stunder. Roligt att se de små framsteg som sker vecka för vecka. Bildbevis:

Oj vad det blixtrar från den där svarta saken mamma håller framför ansiktet!

Babygymmet är superkul!

Fyra månader och grötdax!

Lillfisen är nu fyra månader gammal. På senaste vägningen så hade han inte gått upp speciellt mycket så vi pratade om att börja med smakportionerna och på väg hem från BVC gick vi sonika förbi ICA och köpte 4-månaders-gröten, dvs banangröten från semper. Vad ska man säga, han gillade det skarpt och har snabbt avancerat från en tesked till en rejäl “smakportion” den här veckan. Gröt är smaskens, och jag tycker faktiskt mig se på hullet att han lagt på sig lite mer redan. Och ser ni på bilden – ingen haklapp och inte mkt spill heller. Den här killen har hajjat hur man äter. Heja heja!

Som jag säkert sagt förut så går tiden så otroligt fort. Han är verkligen med nu och “pratar”, övat upp lite motorik i händer och fingrar och när som helst kan han nog vända sig från rygg till mage också.

Så var det november. Om några veckor fyller lillan 5 år, där kan man verkligen snacka om att tiden går fort.

Jag har nu också bytt min “gravid-ticker” vid sidan till en julafton-nedräknare. Jag tänkte låta julkänslan infinna sig i år och så här hjälper jag den känslan på traven lite.

Hej på er!

Liten blir stor… Tre månader har redan gått!

Ja, i morgon är det redan tre månader sedan Viggo föddes. Jag kan ärligt talat inte förstå hur tiden gått så fort. Han har vuxit till sig bra lillfisen och i måndags hamnade vikten på 5020 gram, han följer sin kurva jättefint.

Vi övar lite på det där med att ligga på mage. Viggo tycker det är så där kul och rullar gärna snabbt över på rygg igen om han får möjlighet, men stundvis kan det vara riktigt roligt också, som när man har en färgglad elefantskallra att prata med till exempel!

Det är dags att gå hem nu

När svenska profiler rycks i från oss brukar jag självklart tycka det är tråkigt och man ägnar dem en kort tanke, oftast inte ens några rader på facebook eller ännu mindre ett blogginlägg. Men Jönköpingstjej som jag är i grunden, och alltid kommer att vara, så blev jag oerhört ledsen när jag fick höra att vi förlorat vår allas hockeymålvakt Stefan Liv i en flygolycka. Jag känner verkligen med hans familj idag. Han och hans tjej gifte sig nu i somras och har två små söner. Jag har sett de fantastiska bilderna från deras bröllop. De lekfulla bilderna, när de i full bröllopsutstyrsel, skrattar och bråkar runt i gräset med sina två små barn. Tårarna rinner när jag ser bilderna framför mig. Det var bara några veckor sedan, och nu sitter hon där själv med barnen. Barnen som har sin pappas ansikte. Livet är så orättvist.

Jag kände inte Stefan personligen. Man stötte ofta på honom ute i kroglivet och han besökte gärna vårt kårhus när jag var aktiv där. Men många av minnena är från själva hockeyn, och mitt allra bästa minne av den lekfulla Stefan Liv är när jag och tusen med mig stod vid rådhustorget och hyllade HV71 till SM-guldet och han sjunger sin hemmagjorda sång…

Jag hittade den på youtube igen, det var längesedan man hörde den nu. Märkligt nog sjunger han “det är dags att gå hem nu”…

Vila i frid Stefan.

Pyssel: solskydd till barnvagn!

Jag surfade loss lite grann efter solskydd till barnvagnen, för det är onekligen något man behöver så här på sommaren när man har en nyfödd krabat. Parasollet som kom med vår briovagn är “crap”, inget bra alls. Därför har det blivit allehanda tröjor och filtar som har slängts upp varje gång solen skiner in i vagnen.

Hur som helst hittade jag ett solskydd som var jättefint, men tyvärr kostade det alldeles för mycket också. Däremot insåg jag att jag kunde fixa ett likadant själv för en billig penning!  

Med hjälp av min gamla baseball-T-shirt, några “mutterbrickor” och några duschdraperihängare så skapade jag ett minst lika bra skydd för noll kronor! Enkelt att sätta dit och ta bort. VOILA!

En liten goding

Nio dagar gammal på bilden

Pyssel: Bebismössor!

Vi har landat ganska bra här hemma nu. Lillkillen är så duktig och har börjat helamma sedan i onsdags. I dag tog vi bort sonden på honom. Ett stort framsteg!

En sak som vi insåg ganska snabbt var att hattmåttet på lillen inte riktigt överensstämmer med de bebismössor som vi hade hemma. Han fullkomligt drunknar i dem. Så jag plockade fram några gamla tröjor som jag inte använder längre och sydde ett par mössor till honom. Jättekul och enkelt måste jag säga, tog mig endast 10 minuter att göra en mössa. Fått lite blodad tand så det kommer nog bli ett par mössor till, man måste ju kunna färgmatcha med andra kläder också.

En grönsvart mössa och en svart-vit-randig. Mysiga små mössor till mysig liten kille. Här sitter fortfarande sonden kvar,
men en stund senare drog lilleman ut den själv med sina starka små nypor.

Välkommen till världen min älskade son!

Natten till tisdagen vaknade jag och kände att något inte riktigt var som vanligt. Blött… Tog mig snabbt upp ur sängen och förstod att vattnet höll på att gå.

Vi fick snabbt ta oss till förlossningen då jag endast var i vecka 34+4. Det var lugnt på värkfronten första dygnet och natten till torsdagen föddes vår älskade son!

Att han skulle väga hela 2895 gram och vara 51 cm lång kunde vi endast drömma om. Stor och duktig kille som klarar sig riktigt bra utanför magen.

Vi kommer vara kvar några dagar, kanske någon vecka till på neonatalavdelningen, och när vi kommit hem så ska jag ta mig tid att skriva ett längre inlägg.

Och en retro radio till!!

I mitt förra inlägg skrev jag om roberts radio och Tangent radio (Uno2Go) och valet o kvalet mellan dem. Nu fick jag ytterligare ett tips om följande retro radio som finns hos Claes Ohlson som är väldigt prisvärd!

Nu skulle vi plötsligt kunna köpa fyra stycken i stället för en Tål att tänkas på!

Radio vs Radio…

Vi kikar lite på en radio som är retro, snygg och som man kan streama musik från nätet på.

Just nu står valet mellan dessa…

 

 

 

 

 

 

Roberts radio eller Tangent Uno2Go…

Så svårt så svårt!

Tivoli går finfint att streama musik på, för Roberts radio behövs dock en radiosändare.
Har alltid haft en förkärlek för Roberts, men tangent går inte av för hackor…

 

Till Lene från Norge  – jag har svarat dig på frågan ang klänningen i förra inlägget, under kommentarsfältet i samma inlägg!

Harbour Dress från Panos Emporio

Gjorde ett otroligt bra köp idag. Var på jakt efter en klänning till skolavslutningar, midsommar och andra trevliga tillställningar i sommar när man vill vara lite fin. Ville helst ha en klänning som inte är anpassad för gravida, men som funkar även för det ändamålet, eftersom jag inte kommer vara höggravid hela livet (puh, vilken tur!). Hittade denna vackra Harbour Dress från Panos Emporio:

 

Den kostade en del, men denna klänning kommer jag kunna använda många gånger även kommande år. Nu ska jag bara hitta några skor i min garderob som fötterna fortfarande kommer i och som passar till klänningen… Lite svullna fötter har man ju dessvärre fått…

Skolavslutningstårta!

Idag har grabben skolavslutning och stora tjejen slutar i morgon förmiddag , så i kväll ska vi ha lite mys med tårta här hemma. Även lilltjejen går sista dagen på förskolan i morgon, sedan blir det långledigt för henne i åtminstone 9 veckor (beror på när bebben tittar ut). Härligt!!

Dagen till ära snickrade jag ihop en tårta. Långt ifrån samma snyggfaktor som Cupcakesfluffans vackra tårtor. Men god kommer den att bli i alla fall. Fylld med vaniljfluff, jordgubbsfluff och färska jordgubbar. Toppad med marsipanlock, florsocker, marsipanrosor och på sidorna rosafärgad sockerpasta. Blir smaskens det!

Ha en bra dag!!

Underbar saft/vattenbehållare från Rice!

I’m in love! Jag skulle gäääärna ha denna saft/vattenbehållare på 8 liter från Rice i min trädgård. Visst är den underbart somrig?!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finns att klicka hem hos MILQ.

Whoopie pies, vattenkoppor o magbild!

Ja, nu har även jag fastnat för att baka Whoopie pies! Och det är ju bra mycket lättare än att göra macarons, får jag ju påstå. Jättegoda, men att jämföra med macarons som många gör, kan jag inte göra.
Enda likheten är utseendet och ganachfyllningen som kan vara densamma.

En Whoopie pie är mer som en muffins. Jättegod, men en macaron är en macaron..!
Men ett bevis på att de var goda, är att vi åt upp dem innan jag hann fota dem… Hoppsan så det kan gå!

Lillan här hemma fick vattenkoppor i förra veckan. Det är skönt att vi får det avklarat här, så går lillfisen lite säkrare när han kommer ut i sommar. Han behöver ju inte ha det med en gång, han kan ju få börja förskolan först.

Hon har kommit lindrigt undan lillan, de flesta kopporna har hon fått i ansiktet, men det har varit lite “lagom”. De har inte kliat eller gjort ont. Det jobbigaste har varit att inte få leka med kompisarna på förskolan. Oj vad hon längtar efter dem!

Så har jag tagit min första magbild nu också… Inte mycket att hänga i granen, men så här ser den ut i vecka 30:

Det blev en ganska suddig bild, men ni ser ju att det putar i alla fall Var på MVC idag och SF-måttet var 31 cm, något över normalkurvan.

I går var sambon iväg och köpte en ny skrivare/scanner då vår gamle Brother inte ville vara med längre. Det blev en Epson varje gång. Så snygg så jag kan tänka mig att ha den i vardagsrummet. Får visa bild på den sedan när den är installerad. Nu är det dags för lunch här hemma.

Mamma

Tack…

För att du födde mig till världen
För att du gav mig en trygg uppväxt
För att du lyssnar, tröstar, förlåter
För att du får mig att skratta
För att du alltid finns där
För att du alltid ställer upp
För att jag får vara den jag är
För all din kärlek

Älskar dig! Önskar att jag kunde vara hos Dig på mors dag!

v. 29

Nu är vi inne i vecka 29. Det går sakta men säkert framåt. Har idag varit sjukskriven i tre veckor. Är så glad att lillfisen inte bestämde sig för att komma ut då i vecka 26, när förvärkarna var så tätt som 2-3 min emellan. Varje dag som går, varje vecka, är ett steg framåt och känns säkrare och säkrare.

Så här stor är lillfisen i magen nu, bild lånad från http://se.babycenter.com 

Fram tills de senaste dagarna har jag bara tänkt att allting kommer gå bra. Senaste dagarna har hjärnspöken spelat mig spratt. Jag har tänkt tanken flera gånger att det kan gå fel. Att vi kan förlora vår lillfis eller att han kan få bestående men om han skulle komma nu. Men jag inser att jag inte kan råda över någonting annat än att bara ta det så lugnt jag kan för att han ska stanna kvar därinne så länge som möjligt. Jag vet att 97 % av de som föds nu klarar sig. Och det är det vi får fokusera på.

Det är skönt i alla fall att det är vår och sommar, tänk om det varit kall, mörk vinter nu. Allting går så mycket lättare när det är ljust och skönt ute. F hjälper mig med allt här hemma, och har hjälpt mig med pelargoner och andra frön som jag ville plantera i trädgården, fortfarande en del kvar att göra, men han kämpar på. Så nu är det en fröjd att sitta på en stol i trädgården emellanåt och njuta av solen medans lillan leker. Är så glad för min familj. Familjen som om några veckor blir större .

Virkade babyfilten är färdig!

Äntligen är lillfisens babyfilt färdigvirkad. Det tog sin lilla tid men nu äntligen är den klar. Ja, nästan. Det tråkiga är kvar – att fästa alla trådar…

Filten är i alla fall precis så stor att den täcker ytan i en spjälsäng, så den är perfekt både som filt och som överkast. Totalt 11 nystan av järbo tropik-garn gick det åt, kanonbra garn för sådana här ändamål måste jag säga! Jag älskar verkligen den äppelgröna nyansen. Jag har ett nystan kvar av den, så det kommer nog bli en liten skallra som ser ut som en hantel, gillas nog skarpt av pappsen. Inväntar mönster på det från vännen J, får se om jag klarar av det. Virka figurer är inte min grej riktigt, brukar alltid göra något fel, eller frångå mönstret o göra nåt helt annat i slutändan.

Annars går det sin gilla gång här hemma. Tar det så lugnt jag bara kan, känner att förvärkarna kommer väldigt lätt om jag anstränger mig det minsta, så det är bara att gilla läget som Ledin sa… Men allt är bra i magen. Lillfisen växer, har bra hjärtljud och tycker om att styrketräna med livmoderväggen som motstånd.

Eftersom det blir en trollunge till här hemma snart så kommer vi göra en sovrumsrockad. K flyttar in i vårt rum, vi flyttar in i gästrummet och lillfisen kommer att få K’s rum. Nu när det blivit så att jag inte får anstränga mig så börjar vi med att vi byter rum med K och gästrummet får vara så länge. Det är ju ingen jättebrådska att få till lillfisens rum till en början, när det ska matas på nätterna, då kommer han ändå sova i vårt rum. Visst skulle sambon kunna renovera i ordning alla rummen, men jag har verkligen sett fram emot att måla, tapetsera och inreda dem själv, och har det att se fram emot till hösten i stället.

Tapeten Space blomster från Rusta

Under tiden kan man ju alltid drömma lite. Jag köpte tidigare i år hem några rullar av en tapet på Rusta som vi ska ha som fondvägg i sovrummet. Den heter “space blomster” och gör sig så himla snyggt som fondvägg. När jag bara såg den i affären första gången tyckte jag inte den var något att ha – men efter att ha sett den hos ett par vänner blev jag helt såld. Så himla snygg! Det blir ett av höstprojekten.

I lillfisens rum har jag mer än gärna en fondfägg från Byracka Design, också min goda vän. Kanske blir det “sniglar” eller “brum brum”, vi får se .

   

Tapeterna “sniglar” och “brum brum” från Byracka Design.

Nähä… Nu ska jag lägga mig o vila lite. Vi hörs en annan dag!

Lite uppdatering!

Det var ett tag sedan jag skrev nu så nu vet jag inte var jag ska börja

Allt går sin gilla gång och som ni ser på baby-gadgeten till höger så är vi nu inne i vecka 27. Lille Viggo växer därinne och sparkar ofta som han ska. Tyvärr började jag få lite för mkt sammandragningar för ca en och en halv vecka sedan och som tätast var de 2-3 min under förra söndagens eftermiddag. Under en ganska lång tid. På måndagen åkte vi in till förlossningen som ville göra en ordentlig undersökning för att se om jag höll på att öppna mig. Som tur var hade det inte påverkat något, men jag blev sjukskriven direkt, och går nu hemma och släpar.

Jag har inte fått tillsägelsen att jag måste vara sängliggandes, jag får sitta och gå lugnt i huset, men inte anstränga mig mer än så varken psykiskt eller fysiskt. Och än så länge håller sig alltså lillfisen på plats därinne och allt är “intakt”. Men vad svårt det är att inte stressa, som man är van vid. Jag har verkligen fått jobba med mig själv den här veckan och göra avkall på en massa saker som jag annars brukar göra och stressa upp mig över. Jag har fördelen av att ha en sambo som jobbar i samma hus som vi bor. Även om han just nu jobbar 10-12 timmar om dagen så tar han så väl hand om mig, fixar fika, lunch och disk mm. Lillan går på förskolan på dagarna eftersom jag inte kan ta hand om henne som jag ska, men hon är otroligt förstående när hon kommer hem. Hon säger till mig att jag inte får göra si och så, hon pussar på magen och masserar den, för det har hon sett att jag gör ibland när sammandragningarna kommer. Min lilla trollunge. Jag har dock hållit fast vid en sak som jag känner är viktig för mig, och det är att lämna henne på förskolan på mornarna. Det vill jag inte lämpa över på sambon, utan hålla kvar vid. Vi har alltid vår lilla ceremoni på morgonen jag och lillan och vi har det ganska mysigt. Samtidigt får jag lite morgonluft som gör mig lite piggare och jag kommer upp på dagarna, i stället för att sova längre o längre för varje morgon som går, så håller jag fast vid en rutin. Jag kommer upp på morgonen – tvättar mig, borstar tänderna, får på mig kläder, äter frukost, och får en stund med lillan. När jag kommer hem så har sambon ordnat frukost och därefter sätter han igång o jobbar. Då tar jag mig en liten stund med datorn i knät i min fotölj.

Men oj vad jag önskar att jag kunde pyssla med saker på dagarna. Jag kan virka o så där, men jag önskar inget hellre än att få pyssla i trädgården, plantera sommarblommorna, måla om spjälsängen, boa… Men jag får helt enkelt finna mig i att det är som det är. En del saker kan ju faktiskt sambon göra och hjälpa mig med.

Så har jag finfina vänner och föräldrar också som håller mitt humör uppe. Tack för att ni finns!

På fredag går vi in i vecka 28. För varje dag som går blir bebis större o skulle klara en tidig födsel bättre och bättre. 97% av de som föds i den vecka vi befinner oss i nu överlever. Det är en bra siffra tycker jag. Men vi siktar på att det åtminstone får gå till juli innan lillfisen vill titta ut. Storasyster ville inte heller stanna så länge, hon kom lite drygt 3 veckor förtidigt, och vägde då hela 3210 gram. Jag tror jag har en bra jäskraft därinne…!