translate

torsdag 31 januari 2008

Det drar ihop sig...

...imorgon är min sista mammalediga dag. Sen börjar allvaret igen på måndag. Det sköna är att inskolningen funkat så jäkla bra. Knappt några tårar överhuvudtaget. Hon äter bra (dock med händerna, vill inte bli matad...!) och hon somnar själv på madrass på vilan o sover 1,5 timme. Hon gillar verkligen förskolan så en annan kan koppla från det där lite när man är på jobbet. Skönt på ett sätt också att vara bland vuxna igen utan barn några timmar varje dag. Man är mammaledig på ett annat sätt..!
Ska ladda batterierna i helgen. I morgon, fredag, blir det dock en trevlig middag hos M o N och deras lilla pyttevalp (fransk bulldog) Elsa. Ser verkligen fram emot detta. Jag har passat på att göra en efterrätt till morgondagen också. Hittade förstapris-kladdkakan på aftonbladets hemsida från en tävling de haft. Det är hälften mörk o hälften vit choklad. Låter gott, såg gott ut - får hoppas att det smakar gott också...! "Duokaka" kallades den i alla fall och smakar det gott så hamnar receptet säkert här!

onsdag 30 januari 2008

Rör inte mitt barn!

Man blir förvånad över folk.
Igår var jag o lilla L på coop o storhandlade. När vi står vid mejerihyllan (L sitter i kundvagnen) så ser jag i ögonvrån hur någon springer fram till oss med ett tjut. Min första "hundradels-sekund-tanke" är att det självklart är någon vi känner. Människan springer fram till lilla L o tar tag om hennes huvud med båda händerna o pussar henne på kinden, tjuter lite till, o går sedan leende därifrån.
Vad fan hände??
Jag hann inte reagera. Plötsligt var det över.
Tjejen var i 20-årsåldern o var där med sin mamma. Det är säkert vanligt i deras kultur att göra så här, men jag blir fan förbannad.
För det första så skrämde hon ju upp lilla L. Nu började hon inte skrika men det kunde hon lika väl ha gjort.
För det andra så känner vi inte varandra.
För det tredje, o framförallt!! Det finns rätt mycket baciller som traskar runt o bara för att du är frisk idag behöver inte betyda att du inte för över något på min dotter.
Är det rätt att bete sig så?
Vill hon så gärna pussa mitt barn så kan hon väl komma fram i ett lugnare tempo o fråga mig först om hon får hälsa?
Som sagt... Man blir förvånad över folk...

måndag 28 januari 2008

onsdag 23 januari 2008

Heath Ledger...

...NEJ!!!!... det är alltid så jäkla tråkigt när det händer.
När en riktigt bra ung skådis går o dör.
Och främst så jäkla onödigt när det är självförvållat, som det verkar vara.
Nu får hans dotter växa upp utan sin far.
Jag gillade Heath som skådespelare jättemycket. Han var riktigt bra.
Vila i frid Heath...

"Lost" - en rippoff på "Days of our lifes"?!

Följande inlägg skall ej läsas om du mot förmodan följer Days of our lifes/Våra bästa år på svenska tv3....

Jag har gjort en intressant upptäckt som jag här måste utveckla.
På dagarna när L sover middag brukar det bli så att jag hamnar framför TV'n o slappar. Och på dagarna när L sover middag är det inte mycket av värde på TV skall sägas. Det brukar därför ibland bli så att jag fastnar framför Days of our lifes på danska TV3 som förövrigt ligger nån säsong före svenska tv3. Nu till det intressanta. Jag kan nästan svära på att skaparna av serien LOST måste, hör o häpna, inspirerats från den gamla räv-såpan!
Och detta grundar jag på följande scenarior:
1. Flera av personerna tror att de dött men vaknar upp på en öde ö.
2. Den öde ö'n är en tropisk ö - o de har ingen aning om vart den ligger.
3. Deras anhöriga tror att de är döda.
4. De kan inte ta sig från ön pga allehanda hinder.
5. Ett av hindrena är de omringade av på ön för att de inte ska kunna ta sig in i djungeln - med några meters mellanrum står stora pelare och mellan pelarna går någon sorts ljud-elektrisk-frekvens som gör att de torskar om de går igenom. Varje pelare har en knappsats där man kan slå in den hemliga koden...
6. De sänder ut ett meddelande som går på repeat i hopp om att någon ska höra den.
7. En av de anhöriga lyckas flyga mot ön, men när de kommer fram till ön slås all elektronik o planet ut o det störtar i djungeln på ön - hon överlever. Piloten torskar.
8. Abe Carver kastas plötsligt upp i luften av en "tryckvågsliknande" sak från marken.
9. Det är antagligen någon "the other" på ön, som ligger bakom varför de hamnat där.

Ganska intressant faktiskt. Och ja, dessa avsnitt gjordes innan Lost-avsnitten.

tisdag 22 januari 2008

första inskolningsdag avklarad

Ja nu är första inskolningsdagen avklarad. Började ganska lugnt med 1,5 timme. Lite lek o lite fruktstund vid bordet med de andra barnen. L verkar tycka att det är okej än så länge. Var lite tyst o tittade i början men slappnade av efter en stund! Dessvärre går det magsjuka på förskolan så vi får innerligt hoppas att vi inte drabbas.

L på väg till sin första dag på förskolan. Med ryggsäck o allt!

I går var jag o L ute o gick med M och hennes lilla prinsessa på promenad. Det var trevligt! Och som vi sa - vi får börja ta det där med promenader lite oftare igen! Särskilt när man försöker skärpa sig med mat o gå ner i vikt så är det ju bra att röra på sig så ofta man kan också. Blir ju dessvärre inte så mkt tränat på gym numera när man är småbarnsförälder.
Har gjort ett par tappra försök att pumpa F på information vad gäller min hemliga födelsedagsresa men han tiger som muren. Jag är så himla nyfiken!!! Men han har ju i och för sig rätt i att det inte är en hemlig födelsedagsresa om jag får reda på saker.... Jag får helt enkelt lugna mig o invänta den helgen när den kommer. Blir helgen efter födelsedagen så det är ju nästan en månad kvar... Längtar...

måndag 21 januari 2008

päss-ilja eller per-silja

Vi brukar pika varann sambon o jag ibland. För vissa ord som vi säger. Han är ju skaraborgare o jag är smålänning. Här är några exempel som brukar leda till diskussion...

Persilja
Jag säger päss-ilja
Han säger per-silja

Att slå någon på kinden
Jag säger lavett
Han säger örfil, o lavett har han aldrig hört talas om förrutom i krigssammanhang

Kaviar
Det finns uppenbarligen tre sätt att säga det på.
Jag trodde att det bara fanns två sätt, men han säger på ett tredje sätt.
Jag betonar antingen sista a:et mer eller båda lika mycket.
Han betonar första a:et mer. Hysteriskt!

Gå in till stan
Jag säger gå in till stan
Han säger gå fram
(Gå fram vart?)

Marsipan
Jag säger massipan
Han säger maschipan

Kex (ett vanligt ord att orda om, jag vet)
Jag säger kex
Han säger tjex (säger han tjetchup också?)

Det är ju massa fler ord. Kommer inte på mer just nu. Får lägga till under dagen om jag kommer på fler...

fredag 18 januari 2008

Tiden är snart inne

Snart är man inte mammaledig längre.
På tisdag börjar lilla L att skolas in. Två veckor senare ska jag börja jobba igen. Tiden har gått så oerhört fort det här året. Och jag har separationsångest. Det är nog mest jag som behöver inskolas. Nästan varje vaken stund har jag tillbringat med lilla L. Till och med på toaletten har hon sprungit med nästan varje gång. Och nu helt plötsligt ska jag klara mig själv. Det är faktiskt lite så det känns. Och ännu mer skrämmande - hon ska klara sig utan mig. Vi som varit ett sånt radarpar det här året. Hållt ihop i vått o torrt. Visst. Det ska bli skönt också. Att var vuxen igen. Men det känns så oerhört konstigt. Som ett stort hål i en som någon grävt upp helt plötsligt.
"Nu får du inte vara med L längre!"

Det har varit ett underbart år i alla fall. Bland det bästa i mitt liv. På måndag är vår sista riktiga dag tillsammans. Sen börjar det på tisdag. L's första möte med förskolan. Då ändras allt. Då är hon ingen bebis längre. Då stor hon på tröskeln in till den stora världen som jag ska skydda henne mot. Det är skrämmande. Spännande. Roligt. Oroligt. Så mycket känslor.

Jag vet att det kommer att gå skitbra men jag måste få tycka lite synd om mig själv.

måndag 14 januari 2008

Ångest

Idag ska jag in till jobbet. De ska ha lite möte om hur vi ska jobba framöver när jag börjat i februari. Det är verkligen ångestladdat. Kan inte jag få vara hemma ett år till? Dels ska man splittras från det lilla knytet som man varit med 24 timmar om dygnet o sen ska man jobba på en avdelning som jag bett om att få komma ifrån i över två år... Det är tur att jag har S i alla fall. Hon är den bästa kollegan i världen.
Det blir säkert bra. Hoppas jag. Försöka att inte tänka så mycket på det. Det är bara ett jobb. Ska jobba 75 % så det känns bra. Det blir lite kortare dagar o lite mer tid med lilla L. Och så klart lite mer pengar i lönekuvertet igen efter ett års mammaledighet. Vilket alltid är välkommet.
Men ångesten finns där. Den rör om i magen. Som en orm som slingrar runt därinne och väser.

onsdag 9 januari 2008

kg-fajt, tatuering & året som gick

Som sig bör har man ju nu efter nyårsskiftet återigen inträtt i den världsomspännande fajten. Att tappa kg. Och - voila! - vecka nr 1 - ner de 3(!!) kg som jag på nått sätt lyckades gå upp under jul o nyårshelgen. Gott mos! Nu är det ett gäng kilon kvar men vi ska nog komma dit så småningom!

Min kära vän M har nu varit o tatuerat sig. Inte alls avundsjuk - nej nej!! Ett sött litet hjärta med hennes lilla L's namn inuti. Jag har ju själv gått i den tanken att göra en tatuering som har med min lilla dotter att göra. Funderat länge o väl. Min dotters namn härstammar från början från arabvärlden, men har ju blivit väl känd genom SW-filmerna. Namnet betyder förresten "delicate". Jag vill på något sätt få med namnets ursprung lite. Jag tycker arabiska tecken är väldigt fina. Samtidigt vill jag ändå att man ska se vad det står...! Så... Jag har lyckats hitta ett "arabiskt" men ändå västerländskt typsnitt.

Så nu ber jag om er åsikt. Fint? Fult? Tips?

Året som gick var ett bra år. Fick tillbringa det som mammaledig med världens goaste lilla plutta. Och tack vare henne får jag säga har man även lärt känna andra här i byn. Framför allt då M. Och som varje år för det ju med sig nya ord. Vilka nya ord har man lärt sig detta år...?

FACEBOOK
FOPPATOFFEL (eller var det redan 2006?)
KLIMATSMART

Det förstnämnda var ju trevligt i början. Hitta gamla vänner från förr. Nu är jag får jag erkänna lite trött på det. Kanske främst på alla applikationer som skickas hejvilt till en hela tiden.
Det andra är säkert en väldigt skön sko. Men inte supersnygg! =) Lite rolig dock. Skulle kunna ha ett par men är lite känslig mot plast o sånt så det går nog bort.
Det sistnämnda och viktigaste. Al Gore visade världen vad den blundat för. Vi får väl se vad som sker. Själv är jag skeptisk till om vi kan rädda världen. Det finns för många som ska ha mest pengar när de dör. Och lobbyister som gör allt för att fortsätta ha det så. Men vi får se...

måndag 7 januari 2008

L's första riktiga snö

Jo, visst hade vi snö förra vinter också - lite. Men då var L så liten o kunde inte busa i snön. I går var vi ute för första gången o åkte pulka o kände på snö. Och det var väldigt väldigt spännande!

L hade dock lite stenansikte när det kom till pulkaåkningen. Inte lika kul som gungan, i tell you.
video

torsdag 3 januari 2008

da dress


onsdag 2 januari 2008

nyår, bröllop, tåkänsla o rikspucko

Nyårsafton har passerat och inträdet i 2008 gjordes på fin bröllopsfest!
Vi hade det fantastiskt trevligt och kom såklart sent i säng på hotellet. Måste ju tillägga att det var lyxigt att få vakna upp utan barn på rummet o bara ligga o dra sig o sen gå ut o få frukost serverad.

En ganska jobbig förmiddag inledde dock dagen då jag förpestade den för alla i min närhet (F, mamma, pappa o lilla L) när jag svor o skrek över att jag inte fick till min festfrisyr som jag ville ha den. Till slut blev det en kompromiss som väl på festen kändes helt ok.

Med hjälp av Malins inlånade stövlar (TACK!) kunde jag också föra mig finfint i min festblåsa.
Har ej fått bilder från min mor på detta än så det kommer senare men bjuder i alla fall på en bild på bröllopsparet. Dock var en heldag i klackar inte det bästa för mina stackars tår som jag fortfarande i dag inte har någon som helst känsel i. Känns inte så bra. Hoppas den kommer tillbaka. 2 tår på vänster o en tå på höger har drabbats av detta fenomen.

Som sagt - bröllopet o festen var väldigt lyckade.


Sen utnämnde jag mig till årets rikspucko - eller 2007 års rikspucko eftersom det var då Josefinfin fyllde år o jag GLÖMDE gratta henne på hennes födelsedag. FÖRLÅT! Och när jag väl kom på det i går kväll ringde jag till det gamla mobilnumret i tron om att hon skulle svara o skickade därefter ett SMS istället. Tur att du kollade av det gamla numret i alla fall. Och jag ringer dig sen o grattar på riktigt på det riktiga numret!! Hurra för Josefinfin!! =)