translate

måndag 26 maj 2008

Då var det dags...


...att uppdatera lite bättre!
Jag vet att jag suger. Att ni ofta går in på min blogg och ser samma tråkiga inlägg som förra gången ni var inne o kikade. "Kom igen nu tjejen. Skriv något nån gång." Jag vet, för jag tänker likadant varje gång jag loggar in och plötsligt inser att jag faktiskt inte hinner skriva något vettigt. Så loggar jag ut igen.

Men nu får jag ta mig lite tid. Det har ju faktiskt hänt lite av varje senaste månaden. I stora drag så har vi hunnit med en sväng till mina föräldrar och firat min mamma som fyllt 60 år. Hurra för henne min gulliga underbara mamma.

Jag har stannat för ytterligare en bilincident för att vara en hjälpande hand. Denna gång var det INTE män med visitkort och guldlänkar. Det var på riktigt och jag var först på plats. En man i skåpbil körde på en kvinna på cykel. Det var blodigt och otäckt. De kände varandra och båda var väldigt chockade. Men hon klarade sig bra. Endast blåmärken och mindre köttsår. Hennes man kom förbi på kvällen och tackade mig för att jag hade hjälpt henne. Det kändes skönt att veta att allting hade gått bra. Man vet ju aldrig. Det kan vara skador som man inte ser. Jag träffade henne sen i centrum några dagar senare. Ville bara krama om henne. Så jäkla glad att hon lever o mår bra.

I helgen träffade vi J&E och partajade med dem på High Chaparall - utan barn! Det var riktigt trevligt. Lilla L var hos M&E och deras lilla L. Det blev även en sväng förbi mina föräldrar på mors dag för en liten lunch och tårtbit.

Företaget börjar ta form. Vi är laddade nu. Hoppas att hemsidan snart kan bli klar så vi kan köra på. Jag jobbar numer en dag i veckan i företaget. Det känns helt underbart när man gör det. Tänk om man kunde göra det varje dag. Nån gång i framtiden kanske! Eventuellt ska jag börja jobba natt efter semestern. Då blir det natt måndag o tisdag och sen ledig resten. Vilket betyder att jag får mer tid i företaget. Vi får se. Jag ropar inte hej än.

Lilla L är en stor kicka nu. 1,5 år förra veckan. Pratar o står i. Busar för fullt o har koll på det mesta. Det är riktigt roligt just nu för det händer så mkt hela tiden. Men det är fullt upp också. Hon har kommit på att hon kan hålla mig i handen o få med mig vart hon vill här hemma hela tiden. Går ingenstans utan mamma. PUH! Hon trivs bra på dagis i alla fall. Det är grymt bra personal där. L är bland de minsta också så hon får väl lite extra uppmärksamhet från de flesta.

Så där. Nu fick ni en liten uppdatering och om ni har tur så kommer inläggen lite tätare igen nu!

fredag 23 maj 2008

Hemskt dålig...


...på att skriva numera. Ska bättra mig. Snart. Bjussar på en bild så länge!

måndag 12 maj 2008

Vårsommar i bilder




torsdag 1 maj 2008

Bedragare eller människa i nöd?

Ibland blir man så less på folk. Idag tog vi en sväng till staden S för att handla och sedan åka på en liten sväng till en mysig kvarn som finns inte så långt därifrån. Vi kommer och kör på europavägen då vi längre fram ser två bilar stå utmed vägkanten lite hafsigt och en av dem står i vägbanan och vinkar att folk ska stanna. Först blir jag förbannad på bilarna framför som bara åker förbi när de ser att det är invandrare. Det kan ju faktiskt ha hänt något allvarligt!!
Vi stannar i alla fall och fram kommer den ena som börjar prata engelska. "Mr boss! I give you my card and my golden neckless. Need money. I pay back!" Varpå han slänger in sin "guldkedja" och visitkort i bilen på mitt knä. "trouble you know. Need money. Baby in the car."

F frågar genast om de behöver bensin. Killen svarar inte på frågan och vi får inte reda på varför han ska ha pengar. Ville han ha bensin så hade han ju frågat om vi inte kunde hjälpa honom med det. Eller hur...? Jag känner på halsbandet. Lättviktigt för att vara äkta guld om man säger så. F säger att vi inte har några pengar men att vi kan ordna bensin om han vill. Han ser räääätt missnöjd ut. Han undrar om vi inte har ett kreditkort. Jo, men det ger vi dig gärna ditt rikspucko. Hans polare kommer fram. "Hey mr boss. We give you the card an the golden neckless. Need money. Give you double back. Double back mr boss!!" Vi ger dem kortet o halsbandet o säger att vi inte kan hjälpa dem och därefter åker vi snabbt därifrån.

Jävla idioter. Man blir så less. Jag kan förstå folk som inte stannar längre när folk står utmed vägkanten och vinkar "nödalarm" med armarna. För det är idioter som de här som gör att man inte vågar tro på medtrafikanter. Vi var båda lite skrajja. Tänk om de hade dragit upp dörren eller slagit till mig eller ännu värre, dragit upp ett jävla vapen? Vi hade dessutom lilla L i bilen. Men tänk om vi inte hade stannat och det verkligen hade hänt någonting allvarligt. Sjukt dåligt samvete man hade haft nästa dag när man skulle läst i tidningen att "bebis omkom på europaväg XXX. Ingen stannade. Romer utan mobil fick ingen hjälp". Samtidigt så kunde vi råkat jävligt illa ut om de hade varit riktigt desperata och det inte hade varit så mkt trafik som körde förbi hela tiden. Vem vet vad som hade hänt om det inte fanns vittnen...

Jag vill inte ha förutfattade meningar om folk, för det är bara en ynka procent av alla folkslag som beter sig så här. Men de förstör så för alla andra. Vad händer nästa gång? Kommer vi åka förbi då eller stannar vi? Varför har samhället blivit så jävla sjukt? Vad tycker Du?