translate

torsdag 29 september 2011

Liten blir stor… Tre månader har redan gått!

Ja, i morgon är det redan tre månader sedan Viggo föddes. Jag kan ärligt talat inte förstå hur tiden gått så fort. Han har vuxit till sig bra lillfisen och i måndags hamnade vikten på 5020 gram, han följer sin kurva jättefint.

Vi övar lite på det där med att ligga på mage. Viggo tycker det är så där kul och rullar gärna snabbt över på rygg igen om han får möjlighet, men stundvis kan det vara riktigt roligt också, som när man har en färgglad elefantskallra att prata med till exempel! Ler

viggo och elefanten 20110928

torsdag 8 september 2011

Det är dags att gå hem nu

När svenska profiler rycks i från oss brukar jag självklart tycka det är tråkigt och man ägnar dem en kort tanke, oftast inte ens några rader på facebook eller ännu mindre ett blogginlägg. Men Jönköpingstjej som jag är i grunden, och alltid kommer att vara, så blev jag oerhört ledsen när jag fick höra att vi förlorat vår allas hockeymålvakt Stefan Liv i en flygolycka. Jag känner verkligen med hans familj idag. Han och hans tjej gifte sig nu i somras och har två små söner. Jag har sett de fantastiska bilderna från deras bröllop. De lekfulla bilderna, när de i full bröllopsutstyrsel, skrattar och bråkar runt i gräset med sina två små barn. Tårarna rinner när jag ser bilderna framför mig. Det var bara några veckor sedan, och nu sitter hon där själv med barnen. Barnen som har sin pappas ansikte. Livet är så orättvist.

Jag kände inte Stefan personligen. Man stötte ofta på honom ute i kroglivet och han besökte gärna vårt kårhus när jag var aktiv där. Men många av minnena är från själva hockeyn, och mitt allra bästa minne av den lekfulla Stefan Liv är när jag och tusen med mig stod vid rådhustorget och hyllade HV71 till SM-guldet och han sjunger sin hemmagjorda sång…

Jag hittade den på youtube igen, det var längesedan man hörde den nu. Märkligt nog sjunger han “det är dags att gå hem nu”…

Vila i frid Stefan.